Om några timmar beger jag mig till Sölvesborg (Norje för att vara noga) med en polare. Sweden Rock Festival heter skiten vi ska på. Det blir mitt tionde år i rad detta året, och jag känner att det troligtvis blir mitt sista besök där.

Jag har älskat det stället ända sedan jag som 17-åring åkte dit första gången med tre polare, varav en inte var helt nykter bakom ratten...

Men vi överlevde och såg bland annat:

• Captain Beyond
• Deep Purple
• Dio
  
• Entombed
  
• Manowar
  
• Mercyful Fate
• Motörhead

• U.D.O

Säg den grabben som bevittnat dessa herrar och inte vill åka dit igen. Jag var helt såld iallafall. Hade bara varit på en enda festival innan, och det var Hultsfred 1998 (första och sista gången).

Där fick man iofs se Misfits och 3/4 av orginalsättningen av Black Sabbath

(Bill Ward låg inlagd på rehab, eller som det så fint heter: Han var sjuk),

som var anledningen till det besöket. Men besökarna på den festivalen är precis som man hört talas om/läst/sett på tv, dvs fjortisar med typiskt fjortisbeteende. Jag var bara 16 år då men kände ändå mer gemenskap med 30-40 åringarna som rest dit för Ozzys skull, än med folket i min egen ålder och och även några år uppåt. Det var en ganska kul och händelserik festival.

På dessa 5 dagar hann jag ändå med att: Hamna i slagsmål med en gitarrist (ALLTID gitarrister) i ett band som jag inte tänker promota här, knulla en 3 månaders gravid brud, träffa och supa med hennes pojkvän precis efteråt, skratta åt Dark Funeral-fans corpse paint (mer slagsmål), bada i "Urin-sjön", ge Ozzy "the metalsign" och få ett peace-tecken tillbaka, röka braj med en gammal roddare i ~50-årsåldern som berättade kul minnen från 60 och 70-talet, röka braj så jag fick hallisar, slicka på ett dött grishuvud (som var Dark Funerals "rekvisita") för en öl, bli bra polare med snubben som 2 månader efteråt stack en kniv 7.5cm in i min mage (lång historia), sätta eld på ett tält etc. Totalt sett en kul upplevelse.

Anledningen till att det blev en del konstigheter var ju att det bara var två band jag ville se som lirade där. Och dessa båda spelade sista dagen.

Men på dom andra dagarna såg jag dock Dark Funeral (haha), Paradise Lost (i hopp om att se gamla låtar), Rancid (bra basist, men det krävs mer för att hålla kvar mig i mer än 1 låt), Refused (bättre live än på platta iaf) och Life of Agony (som faktiskt var bra).

Men på Sweden Rock Festival spelar/spelade det ju bra band nästan hela tiden. Då hinner man inte med små upptåg. På mina nio tidigare år har jag förutom de nyss nämnda sett (i ingen ordning alls):
Alice Cooper, Bigelf, Dio, Edguy, Fivefifteen, In Flames, King Diamond, Running Wild, AC/DC Jam, Dee Snider, W.A.S.P, Bruce Dickinson, Doro, Five Fifteen, Girlschool, Rage, Blind Guardian, Jethro Tull, Mörk Gryning, Paul Dianno & Killers, Sepultura, Tankard, Twisted Sister, Uriah Heep, Europe, Exodus, Hirax, Hawkwind, Helloween, Judas Priest, Lumsk, Testament, Accept, Black Label Society, Saxon, Napalm Death, Candlemass, Overkill, Mötley Crüe, Defleshed, Therion, Anvil, Cathedral,Celtic Frost, Entombed, Gamma Ray, Lord Belial, Metal Church, Obituary, Queensryche, Raise Hell, Sodom, Venom, Whitesnake, Heaven & Hell, Kreator, November, Skid Row, Thin Lizzy, Wolf och Yngwie Malmsteen som utmärker sig mest. En hel del demoband har det ju också blivit givetvis.

Goda Grannar (där min gamla musikmentor, som driver musikaffären jag praktiserade hos i ett halvår när jag blivit utslängd från gymnasiet som ung, spelar) och Motörhead är traditionerna för mig. Motörhead ställde in ett år så det året mådde man ju lite kasst, men det löste sig ändå efter några flak. Att det är en helt annan mentalitet och en smalare musikinriktning än Hultsfred har gjort att jag återkommit till denna festivalen år efter år. Men folket som besöker denna festival har blivit för blandad för min smak på senare år. Det i kombination med att det finns så många andra festivaler ute i Europa (BURNS!) som jag inte ännu besökt, och som jag troligtvis kommer åka till och från, för ungefär samma pris som bara inträdesbiljetten till S.R.F

Det ska till en väldigt bra Line-up i framtiden för att jag ska prioritera denna framför andra festivaler framöver.

Så, jag hoppas att det blir ett kul år iår också som avslutning, och att denna festivalen inte slutar som Roskilde gjorde för min del förra året: i ett danskt häkte för mordförsök...

Men den historian tar jag kanske någon annan gång.

Sieg Satan!