Deranged - High on Blood (1998)

Första svenska bandet på listan (av sex st totalt). Eller svenskar o svenskar, skåningar....

Hörde denna skivan spelas upp i en bil på väg till en stor marknad för att bläddra vinyler och dricka rusdrycker. Nattramn (Silencer) distribuerade plattan på denna tiden, så efter två låtar i stereon hade han en hundring mer att handla vinyler för och jag ett köttigt mästerverk på plast i handen. Jag och min polare blev avbrutna av honom i vår diskussion, om hur brutal musik ska låta, när han slängde på denna plattan. Och så jävla rätt han hade! Mer än tio år senare sitter jag här och tycker fortfarande den är lika bra. Inga krusiduller, inga flirtar med löjliga melodier (dom skippade t.o.m solon i majoriteten av låtarna) utan det är ren jävla kross med "flugriff" ovanpå och en röst som låter som en riktigt uppretad zombie på fultjack. Detta är ett soundtrack till förruttnelse.

Begreppet flugriff är förresten uppfunnet av mig under en lång fyllediskussion om gitarrsound, där man föreställer sig hur en samling flugor kring en rutten kropp skulle låtit om man satte musik till scenariot. Tycker det passar perfekt! Man blir smart av alkohol...

Deranged öppnade dörren för mig till den brutalare delen av Death Metal och förtjänar egentligen en högre placering men får nöja sig med en 18:e plats pga den stenhårda konkurrensen.

Deranged - Razor Divine: